cykeljonte

Den åttonde etappen skulle hittills vara det första testet för favoriterna att känna sig för i bergen.
Äntligen, säger väl vi flesta tv-tittare. Oavsett hur en stökig vilda-western spurt blir på slätetapp, eller hur tätt inpå Cancellara vinner en prolog så är nog bergsetapperna ändå grädden på moset i denna underbara tävling.

Den första bergetappen brukar sällan utmynna i större tidsskillnader hos favoriterna, förståeligt nog. Efter en hel vecka med den mesta tiden tillbringat på den stora klingan så är det en stor omställning att cykla på lillklingan en stor del av dagen. Därför brukar ofta en attackvillig cyklist vinna den första bergsetappen i Tour de France. Ni minns väl förra året då Brice Feillu vann första bergsetappen? 2006 så vann Mercado första bergsetappen och 
2007 så gjorde Linus Gerdemann samma sak, och tog samtidigt över den gula ledartröjan.


Linus Gerdemann i sitt hittills finaste ögonblick i karriären


Jag blev därför inte särskilt förvånad över att det inte blev så mycket förändring hos favoriterna idag. Däremot så var det en otroligt spännande och entusiastisk jakt på etappsegern hos främst de franska cyklisterna.
I närmare ett decennium så har Frankrike inte haft någon riktig storcyklist som har kunnat utmana om totalsegern i Tour de France. Christophe Moreau är den senaste som har klämt sig in på en fjärdeplacering och har även ett flertal topp10-placeringar.

Sylvain Chavanel förutspåddes bli en riktig storcyklist ända sedan han som 23-åring presterade bra i franska etapplopp där han tillika också vann vissa. Många journalister, och även jag, har dock hävdat länge att han är väldigt överbetald för att vinna så lite som han ändå gör. Franska etapplopp som Four days of Dunkirk, Tropheé des Grimpeurs och Tour du poitou Charentes et de la Vienne har hann flera gånger vunnit, men det är ändå ingen ursäkt till varför man har en årslön som motsvarar budgeten hos två damcykelstall. (cirka 9 miljoner kronor år 2007)

År 2008 så lossnade det iom en etappseger i Paris-Nice, följt av seger i de två belgiska endagsloppen Dwars door Vlaanderen och Brabantse Pijl, etappseger i Katalonien runt samt en etappseger i självaste Tour de France. Det året belönades han i Touren också som klungans mest offensiva cyklist.


Sylvain Chavanel vinner mot Jérémie Roy i en utbrytning i TDF 2008

Tack vare hans aggressiva cykelåkning så fick Quick-Step upp ögonen för honom, och han har sedan dess utvecklats till en mycket offensiv cyklist som också har hjälpt till bra i vårklassikerna, där hans lag har stora krav på sig.
Han blev av med ledartröjan för några dagar sedan, men tar nu över den igen. Baksidan av detta är att han förmodligen kommer att bli av med den imorgon igen. Men vem vet, ledartröjan brukar ju ge en cyklist oanade krafter...
Angående att Frankrike har svårt att få fram någon riktig stjärna inom cyklingen har varit rätt tydligt de senaste åren. Hur länge snackades inte Thomas Voeckler som Frankrikes bästa cyklist sedan han tog över ledartröjan ett tag i 2004 års Tour de France?
Idag så tycker jag att hela Frankrike vann den här etappen. Genom attacker och utbrytningar från Christophe Le Mevel, Thomas Voeckler, Jérome Pineau, Cyril Gautier, Samuel Dumoulin och slutligen Sylvain Chavanel så visade fransmännen att trots att man inte har någon för sammandraget så kan man ändå glädja sin hemmapublik. Vad finns det då som överträffar en fransk bergsetappseger, ensam i målfotot, tillika en gul ledartröja?


Sylvain Chavanel i ensam majestät över mållinjen på dagens etapp

Jag kom ju inte igång med mitt skrivande förrän Tour de France precis hade börjat, så jag har inte haft så mycket utrymme att skriva om favoriterna. Jag kommer att göra det i nästa inlägg ikväll eller imorgon bitti, annars blir detta inlägg väldigt långt och grötigt. Det känns mer rättvist att den här gången tillägna tid åt att beundra offensiv och underhållande cykelåkning. För det är väl därför Tour de France är världens årliga största idrottssammanhang?


Au Revoir!
Jonatan Wigerup